mina slitna leende läppar

har bevisat det för mig

att jag kan inte längre skriva

sagor om kärlek

för de stjärnor som föll för dig

över dig

glittrandes i en mörk himmel

föll inte för mig,

inte över mig

gårdagens tidningsrubriker avslöjade mig

att jag kan inte längre lyssna på mina egna

ord

de är lika förgiftade som dina löften

och morgondagens besvikelser är redan skrivna

natten är stjärnfri och jag kan bara ångra

allt jag inte gjorde igår

med öppna armar står jag här

alltid

för alla

som en förlåtande maskin vandrar jag fram

och tar emot svek efter svek

jag låter som en ledsen jävel

för alla kan lita på mig

men jag kan inte lita på någon