När mörkret sakta faller, då sluter jag ögonen och minns…
Minnena rinner över mig som en kall och ilsken flod.
Jag ser ditt leende, jag ser din värme.
Hör ditt skratt och känner din kärlek.
Glädje du alltid spred omkring dig. Värmen och minnena du lämnade kvar.
Sorgen i våra hjärtan, när vi sakta tog farväl.
En iskall hand om hjärtan, en orkan som förstör allt i sin väg…
Minns den hemska natten, minns den o så väl.
Du skratta å du dansa. Ville alla väl.
Du va den som va galnast å hördes allra mest, de va ju ändå party ja vår egen nyårs fest.
Vad va de egentligen som hände? Vet ej ännu det.
Någon tog dig ifrån oss, men han tog ej din själ. Du finns ännu ibland oss. Vakar över oss så väl.

Så minns då dessa orden,
Det är inte farväl. Utan vi ses igen