Hon står ju där framför dig ,hon den kvinnan som du en kallade din älskade som du lovade att aldrig någonsin lämna .Hon står där mitt framför ditt ansikte i sin nya vackra klänning utav silke ,men du ser henne inte ens längre ,du stirrar ner i gårdagens tidning ,tar en smutt av din halvljumma vodka ,men hon som står där ser du inte ,hon som du en gång kallade din älskade.

Om du för ett ögonblicks sekund kunde lyfta din blick då skulle du kanske se henne hur sorgen tränger fram ur hennes ögon ,hur hela hennes inre svämmar över ,men hur hon biter sig i läppen tills det nästan blöder för att inte visa dig att hon egentligen gråter.

Hon står ju där framför dig ser du inte det? hon som du en gång sade var vackrare än alla andra ,hon som du en gång skröt at just du hade fått ,men nu tycks du har stängt dina ögon ,nu ser du henne inte mer .

Du dricker ur din  halvljumma vodka sträcker dig mot flaskan likt ett dibarn efter mjölk ,men du ser henne inte framför dig kvinnan som du sade att älskade en gång ,så fyll ditt glas med vodka och skåla med dig själv för nu går hon genom dörren och du ser inte ens det.