SD=SverigeDemokraterna
Det bor en liten estradpoet i mig, och hon tog just ett djupt andetag.
Kanske är min poeter.se-tristess slut nu.
Den du glömde frukta/glömd-i-hörnet-rädslan
Du är visst alltid lite rädd
Jag ser det
Jag förstår det
Jag vet
Det är vi som är allt som kan tänkas skrämma
Det är Jag
Som andas ut koldioxid
I varje rad poesi som når dina öron
Det är Jag
Som skriver hundratals dåliga dikter
Tusentals menlösa ord
På klorblekt papper från
Regnskogens sista spillra
Pilgiftsgrodan är hemlös
Det är jag som är välfärden
Som inte köper Faktum
Håller folk hemlösa
Dricker Ramlösa
Bygger sopberg
Konsumerar
Reklamerar
Ignorerar
Jag är värd din rädsla!
Jag är hon som tog uppmärksamheten
Från klassens problembarn
Jag krävde att få lära mig medan
De skrek i korridoren men ingen orkade
De blev ignorerade och växte upp till
Våldtäktsmän och knarkande rånmördare
Jag bor i kommunen som inte tar emot flyktingar
Jag kallar det hem
Hos mig finns inga burkor
Ingen säljer falafel men jag tror de säljer billig hasch i asiatmataffären, hur skulle de annars gå runt?
Skyll inte bara på SD,
Det var jag!
Det är jag…
Jag duschar bort hela jordens sötvatten
Sprayar bort ozonlagret med min fåfänga och
Får bulimi
Kostar staten pengar och de hinner inte
Hinner inte Hinner inte Hinner inte
Rädda leukemiflickan
För de som rökt sin väg till lungcancer
Är viktigare
(det var inte jag)
Men jag har importerade skor och
Nya zeeländskt äpple i magen
Och jag hör till den pendlande generationen
Jag åker bara fram och tillbaka
Fram och tillbaka
Fram och tillbaka
Fram och tillbaka
Hela Jävla Tiden!
Och jag kommer ändå ingen vart…
Laddar ner musik och Timo Räisänen blir arbetslös
Dricker kaffe, inte alltid rättvisemärkt
Äter bananer, inte alltid kravmärkta
Jag är snålheten och stackars slavarbetarna svälter
Mina kronor kan rädda någon annan
Men de växer sig feta på bankens hårddisk
Feta
Mina små ettor och nollor i ett datasystem skulle
Kunna rädda liv
Men det gör de inte
Jag gör det inte
Självklart ska du vara rädd
Du är precis som jag