I solens avtagande sken
sitter jag och tänker.
Vad kommer stå ristat i den sten
där dödens kors blänker?

Vad ska man i stenen rista?
Vad finns i släktens sinne?
När jag ligger i min kista
blott som ett stilla minne.

Var jag ärlig? Var jag bra?
Kommer jag att ständigt finnas?
Var jag någonting att ha?
Kommer jag vara värd att minnas?

Så när du besöker min grav
och”varför” inte har något svar.
Låt då inte dina drömmar gå i kvav.
Minns mig bara för den jag var.