Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ensamma tankar.

Den kallaste natten efter sommaren är här.
Gubben i månen manar fram ensliga tankar.
Som varför jag lever i jordens sfär.
Jag som bara av och an vankar.

Funderar på världens bekymmer och olika värden.
I denna natt tycks allt stå still.
Är jag bra nog att följa med på den långa färden?
Jag som inte riktigt vet vad jag vill.

Stjärnorna tröstar mig med sitt vita sken.
Jorden snurrar nog sitt varv ändå.
Jag fortsätter ta mig fram på stundtals darrande ben.
Under timmar då jag egentligen borde till nattens vila gå.





Fri vers av Arcadia1
Läst 320 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-10-15 01:56



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Arcadia1
Arcadia1