Tjenakinesen!Det är Måndag. Skola med mentorsträff, Matte, No, Svenska och Franska. Måndag, Måååååndag med jäkligt långt och sömnigt Å. Kunde inte sova i natt men det är väl inget nytt? Men jag började bli lite nervös när klockan blev 05:00 och jag skulle upp och leva vid 06:00 tiden. Hopp som happ, man har väl inget val! Så nu sitter jag här, efter vikarietorterande lektioner. Stackars lilla blonda sak. Men det är vårt jobb att härda dom! Om dom inte får jobbiga ungar nu så kommer dom aldrig klara det sen. Hehe, men hon var som sagt lite blond i IQt. Eftersom efter käre Freja förklarade att förra lektionen gjorde vi blott inget än att lyssna på en slags förvirrad, verbal, inre monolog om stjärnor och tuggumi från vår vanliga lärare. Som med ett ord ser ut lite som Dr Snuggels elaka kusin. Detta förstod vikarieoffret som att vi jobbade med just stjärnor och lätt frustrerad skickade iväg oss att skriva om stjärnor.
Övriga genrer
av
Sofiapoema
Läst 275 gånger och applåderad av 2 personer Publicerad 2007-11-19 12:34
|
Nästa text
Föregående Sofiapoema
Senast publicerade
Systerskapet och evigheten Det som bara vi vet Nykärheten På ett tyst och stilla Valand Till farfar Slutspåren Omstart Längs Göteborgs gator Se alla
Mina favoriter
livet i hashtaggen #lycka Ensidig konversation... HEJ PROBLEMBARN och du kallar det stigmata, älskling Juliette, gatlyktorna har slutat andas i takt med ditt hår; en liten bit av världen har vissnat Några få sekunder som symboliserar en ren evighet och ett rent helvete sedan några få sekunder som s Känslan av hennes läppar som jag aldrig kysst Till Sofia Ström |