Jag vigde hjärtat vigde själen

vigde livet åt poesin

skrev på dagen skrev på natten

lät det flöda ur fantasin

läste dikter ack så ljuva

läste kärleks spröda ord

tills jag lyfte genom stunden

och försvann från denna Jord

glömde plikter glömde ansvar

glömde bort min bäste vän

han gick ensam och allena

i den bistra sanningen

Jag var dårad och förblindad

utan sans och utan vett

flydde bortom verkligheten

mot en plats som ingen sett

märkte inte hur min älskling

sökte lindring sökte tröst

hörde inte vad han talte

hörde ej hans varma röst

känner skulden när jag vaknar

känner skammens salta tår

ty här doftar det av rosor

som han fästat i mitt hår

Bs-07