Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

när


när jag pratade,
kunde jag känna
ett litet barn,
i mungipan









Fri vers av baklänges
Läst 1335 gånger och applåderad av 28 personer
Utvald text
Publicerad 2007-11-20 16:58



Bookmark and Share


  Rublev
så få ord, men öppnar nya horisonter:
ett litet barn som lägger sig i, en lekfull liten krabat som man inte kan styra…
livet självt är större, konstigare, än vi vill/förstår, ibland kusligt, oftare leende avväpnande :)
2020-02-19

  Agnes
Finurlig bild du skapar. Gillar liknelsen.
2009-09-09

  glasblåsarblå
jag blir riktigt glad när jag läser den här, sitter och småler lite grann åt de ord jag ser på skärmen.

ett litet barn i mungipan

*applåder*
2009-09-09

  Mr Lindemann VIP
Denna dikten inre lyster
gör mig inte alls dyster
fin text att gömma sig i
då den dyker in i
delar av min kropp
och landar nära en hjärtkammaren
2009-09-09

  Elin R
Det är vackert och stort. Osäker på om det är bra och dåligt att ha ett barn i mungpipan, jag tror det är både och.
2007-11-22

  Sometimes_Always
Tilltalande innehållsrik i all sin enkelhet.
2007-11-20

  Christer Eriksson
detta är poesi, jag imponeras över dessa till synes enkla dikter som ändå bärs in i medvetandet och skapar fantasi och det där levande, glädjande man vill ha i varje läsning..
2007-11-20

  Teddy
Klart du kunde. En kort historia när den blir stor..bara sådär. Snyggt.
2007-11-20
  > Nästa text
< Föregående

baklänges
baklänges