|
|
efter
du är här med en kropp.
din mun är stängd.
det är så enkelt, ben och armar.
så lätt och vackert och luften,
gör inget motstånd.
marken är rak och framförallt,
framför. dina händer kan
lyfta och kasta, och greppa
och vinka och hålla, om.
ditt huvud kan snurra och
vändas och tänka och glömma,
och glömma.
Fri vers
av
baklänges
Läst 1361 gånger
och
applåderad av 26 personer
Publicerad 2009-07-10 19:52
|
|
|
aol
ditt språk din dikt gör att jag slungas med i den,
2013-09-05
|
|
|
|
sotlugg
jag tycker om rytmen men skulle vilja ha en blankrad efter ''gör inget motstånd.'' men det är bara jag.
2010-12-29
|
|
|
|
Anna Frölander
nu återvänder jag till denna text (fan vad tiden går fort) som jag nu ser som skör. diktduet har efter ett svårt tillstånd börjat röra på sig, förstått att den finns. det känns som en början, en början som är skör, som när som helst kan svänga tillbaka. upprepningen av ordet glömma i slutet ger en sådan tyngd, en dubbel känsla, för där i ligger viljan av att bli medveten om sig själv, på nytt men fokus ligger fortfarande kvar på det som varit. På att glömma. Texten är lika bra, lika stark som sist. Jag hoppas att du fortfarande skriver!
2010-09-17
|
|
|
|
Freya
ja.
för jag gillar rytmen, jag gillar dina ordval, dina radbyten, din brist på stora bokstäver, diktens korthet och till och med slutet är bra.
så jag tycker om den här texten.
mycket!
den känns möjligtvis lite tom på känslor, i alla fall för mig..
2009-07-21
|
|
|
|
Christer Eriksson
Kompakt och jag tyckte att detta var en död kropp som gick till levande. Eller kanske ifrån måndag till fredag, ifrån sista dagen på semestern till första. Eller femkamp med hopp och stön. Jag tycker att du hör hemma här, det är stilistiskt, en liten fyrkant av poesi. Det är mycket glädjande och jag hoppas att detta är en liten början på att du ska bli något frekventare än var femtonde månad eller när du skrev senast. För övrigt älskar jag första raden, den är sjuk och gör mig frisk.
” du är här med en kropp.”
Oslagbar mening, jag kan associera i en evighet. Jag får en märklig bild av en liten som bär en jättestor under armen och båda har på sig baddräkter á la tjugotal i Mölle. Märkligt.
2009-07-13
|
|
|
|
Anna Frölander
fan va fint att hitta en ny text av dig! och som så ofta blir jag omringad av din text, här trycker den på från flera håll och växer för varje läsning. och jag märker att jag söker ett händelseförlopp, det som var innan finns här, också, får jag bestämt för mig.
jag tror, jag hoppas, att jag kommer att komma ihåg att vända åter till den här texten, med en mer klar tanke. tack.
2009-07-13
|
|
|
|
Матрёшa
Insane.
Sånt här kan nogbara du skriva. Sånt där som handlar om dom små sakerna som man sällan har förmåga att sätta ord på. och jag är så glad över att se något nytt från dig. Så finfint!
2009-07-11
|
|
|
|
Betraktaren
Vad är det som händer? Nya texter från dig och Yebo samma vecka. Som en efterlängtad renässans. Jag anar hopp för detta förlorade forum.
Ib säger det bäst nedan.
"marken är rak och framförallt,framför" plockar jag ur kakan och undrar om ytterligare ett " och glömma" skulle kunna funka.
Bra.bra.bra.
Z
2009-07-11
|
|
|
|
pang
heja dig. fint och varmt, kan tyckas banalt men du fångar någon slags svårformulerad känsla. att du vågar gå så naivt in i känslan, det är det som gör´t tror jag.
2009-07-10
|
|
|
|
ej medlem längre
alltid. det är så i säker kombination: röst
bokstäver, form. man hör, det finns ett rytmiskt
stakande, som har luckor. och i det luckorna
öppnas något annat. snyggt. nära. alltid.
2009-07-10
|
|
|
|
smuts
jag tycker att du har ett särskilt sätt att använda språket. jag gillar det.
2009-07-10
|
|
|
Nästa text
Föregående
baklänges
|
