Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Känner du nån som sluter sej, stänger av allt utifrån? Jag gör det...


Muren, den inre

Hej, sa jag
Och porten stängdes
Inte av elakhet
Eller attityd
Utan av rädsla

Dina murars port är ofta stängd
Så fort nåt okänt dyker upp
Så åker den igen
Du stänger ute omvärlden
Den del, som du inte känner till

Din inre mur, borggården i din själ
Är kanske fylld med skatter
Men ingen vet
Eftersom alla kontaktförsök
Är presumtiva anfall, mot dej

När Berlinmuren föll så var det
Ett under av frihet
Lika instängd som Östberlinarna var
Är du fortfarande, helt och hållet
Instängd av din egen rädsla

Vem ska riva muren
Eller ge dej pass för ”ute besök”?
Vem ska få glädjen och skratten
Att flöda på borggården
Så länge du blåhåller nyckeln




Fri vers av LassO
Läst 281 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2007-11-20 17:01



Bookmark and Share


  -Ulla Tilemo- VIP
Hm, ett klurigt dilemma. Kan någon sno åt sig nyckeln kanske?
Jag vet människor som har totalförändrats när de har råkat ut får chockartade händelser. Men det kan man ju inte önska åt någon.
Tja, somliga människor är nog som de är, och kanske inte kan förändras. Statiska, rigida, fantasilösa......verkar trist.
2007-11-20
  > Nästa text
< Föregående

LassO
LassO