Under stjärnornas vakande ögon

vandrar den ensamme tyst

i begagnade fotspår i snön

i tystnadens viskande tid

Omsluten av kylans hand

ledd av endast de vakna stjärnornas ljus

vinden blåser kring en gisten själ

önskan om att dagen kommer är stark

här på vägen till tomhetens hus

här på vandringen på okända vägar

här på de tysta människornas väg

men också tomhetens hus

ska fyllas med kärlekens varma ljus

det vet jag någonstans ,det vet jag.