Siddharta tänkte skriva texten till en dansbandslåt
med hjärta, smärta, minnen och gråt
Ett dragspelsackord skulle ligga i bakgrunden
och sången skulle sjungas i spelmanslunden.

Hjärtan skulle väckas till extas och dans
kärlekar skulle längta nånannanstans
Men melodin fick helt andra toner:
Tonsatta visdomsord till miljoner.

Det blev inga kramgoa bitar utan sånger om döden
och om några till synes förtappades öden.
Det blev några rim om om själens icke-vara.
Hjärta & smärta fick vara.

Sångerna klingar än i kolmårdsskog
Några som lyssande for, de fick nog nog..
Några stannade och byggde en pagod vid
avtrycket av Siddhartas gympadoja.
Andra sa att gubben bara snackade goja.