Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Falskhetens ansikte

du var en hägring för en människas blick, du var allt man kunde önska ,så lurande du dem alla ,du fick deras ögon fulla av hopp och lycka ,för att sedan allt ifrån dem rycka. Du stal hela mitt hjärta ,du stal hela min själ ,du rånade min tillit ,du söndrade min glädje liksom du söndrar ett papper , du fick allting gå i kras som om allt varit en vas av tunnaste glas, du fick mitt hjärta

blöda ,du taggade min själ ,först gav du mig din falska kärlek ,sen när du lurat mig på allt strödde du salt i mina sår ,du slog sönder allt i en sekund ,innan du stängde dörren och gick med ett leende .

Men du ska veta att jag är stark som stål nu ,när du står svag ,nu när du går sönder ,står jag okrossbar och stark ,som en fura i god jord  ,nu kan ingen krossa mina drömmar mer ,nu kan ingen gjuta in hopp utan att mena sina ord ,nu ska ingen ta allt ifrån mig  åter.

 

 




Fri vers av ~~*MariamAurore*~~
Läst 377 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-12-08 21:54



Bookmark and Share


  Michaela Dutius
Mycket mycket stark-knappt läst nåt så starkt och bra av dig!
2007-12-08
  > Nästa text
< Föregående

~~*MariamAurore*~~
~~*MariamAurore*~~