frosten kysser din själ godnatt ,kylans hand har smekt din varma kind ,porten till någons hus har blivit din säng för i natt. Du vandrar i trasor ,i fattigdomens

sällskap ,i hungerns grepp ,med ensamheten som din nära vän. Gårdagens tidning är din filt för i natt ,ångestens tegelsten din huvudkudde ,rädslan en kamrat ,när vinden sliter i ditt hår.

Vem du möter i morgon på din väg ,vem som ger dig en blick blott kallare än

kylans hand ,det har du inget svar på där du vilar i en port. När morgondagen

kommer står du i ett hörn vid någons dörr ,med en gisten mössa i en mager

hand med en blick som ber om någons krona till en tidning du kan ha som

filt ,en liten krona av kärlek till en svältande själ ,kunde du väl få ,men

knappast en krona bara en blick av sotsvart hat mot den som ingen människa tror sig bli en dag.

Du vandrar gatan fram med en önskan i ditt tysta hjärta ,en önskan om att

någon skulle ge dig en liten stund av glädje ,en blick av kärlek som värmde din

sargade själ ,om någon kunde se sig själv i dig du vandrare i kylans stad ,du ensamme i mörkerland.

Om någon kunde skänka dig en krona ,en början till ett hopp ,om någon

kunde se dig där du går i trasor ,

en människa vars olyckans hand har slagit ,om någon kunde se den människa du är.

du sargade människa

du som bara önskar att någon ser

den människa du är

räcker dig en hand där du står i ett av gatans hörn

med livets törn i hjärtat

men jag ska inte gå förbi en sargad själ

jag ska aldrig låta dig frysa

jag ska tända ditt hopp igen

och ge dig en hand

ja ge dig en hand