I morgon föds våren
med smärtan åter
knopparna på grenarna gråter
tyst för att höljet spicker
I morgon föds våren åter
tårana faller från himlen
för att vattna blommans blad
försiktigt smekande
som en dunmjuk hand

I morgon föds våren
med smärtan åter
knopparna på grenarna gråter
när höljerna spricker
och vinden blåser
svalkande mjukt
mot en sargad knopp
för att blomman ska
känna sig vacker