de säger att hon var en fallen ängel
glömd bland glas och sand
med fattighetens tårar
gömd i sin kupade hand

de säger att hon var en fallen ängel
en gång skön som få
nu en torkad ros med fallna blad

de säger att hon var
en fallen ängel
som liksom en misskött blomma
aldrig blev riktigt stark

de säger att hon
var en fallen ängel
en som ensamheten lagt sin hand på
en som sorgens tyngd
har plågat svårt

de säger att hon var en
fallen ängel
som någon stal vingarna av

hon var glömd
med tårar inom sig
hon var osedd
och rädd som ett barn
hon var skör som
en fjäril i stormen

de sade hon var
en fallen ängel
fångad av sorgernas hand

men jag ska inte gå förbi
jag ska stanna
jag ska säga
du är fortfarande en blommande ros
fortfarande finns där ett ljus
även i det mörkaste hus

så även om natten
vakar över dem
även om sorgen smeker deras hjärtan
även om de räknas
som de fallna änglarna

så är de människor
som vi