Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

bredband...nej Bredberg heter jag





Telefonen ringer

den gamla kvinna
i landstingsfåtöljen

rycker till
glasögonen ramlar i golvet

förväntan gör henne ivrig

han sa ju att
han skulle ringa

sonen....

darrande rynkig hand
sträcker sig efter luren

hallå...är det du...

-bredband...

neej Bredberg heter jag

om jag behöver:...

behöver...vaddå

men hör han inte då

Bredberg heter jag

Sten Bredberg-
känner han honom..
det är min son de...






Fri vers av Michaela Dutius
Läst 392 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2008-01-04 20:50



Bookmark and Share


    Elina Möller
ja, tragikomiskt verkligen. sådär att jag skulle vilja sitta bredvid henne, vara med.
2008-01-10

  Rosmarin
bra gestaltat, den griper tag, med en gnutta hjärtskärande humor som gör den ännu mer gripande
2008-01-06

  Annette Andersson
Känner ett vemod när jag läser denna... känner igen mina egna gamlingar som står mig nära.
Bra skrivet!
2008-01-05

  rebecca d
håller med nedanstående...anakreon
2008-01-05

  © anakreon VIP
Tragikomisk bild av åldrandets förbannelse.
Gillar poemet men inte den verklighet den beskriver.
Carl-Erik
2008-01-05

    tramp
tragik rolig ! kan inte låta bli att le
2008-01-05

    © Birgitta Wäppling VIP
Härligt och underfundigt skrivet. Applåderar!
2008-01-05
  > Nästa text
< Föregående

Michaela Dutius
Michaela Dutius