Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

livet har vaggat mig i sina händer

det trygga livet har länge haft mig i sina varma ömsom kalla händer
ibland vaggat och vårdat mig ömt
och ibland slagit mig och sparkat mig när jag legat ner

men det är dags att bryta,
att stå på sina egna ben
göra sitt eget liv

jag fattar mina egna beslut
jag bestämmer

bestämmer över min kropp
över mina känslor
över mig

jag ska skapa ett liv,
ett bra liv för mig själv

när min tid sen är förbi
kommer jag falla och låta marken fånga mig
låta livet återigen ta mig i sina händer
men
bara för att sedan ge mig vidare
vidare till det vi kallar döden

där livet en gång började
ska det också sluta




Fri vers av ~maria~
Läst 330 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2008-01-12 12:42



Bookmark and Share


  Patrick K
bra avslut, gillar det :)
2008-01-13

    Mickey Blue Eyes
Ja, dags å flytta hemifrån!! ;p
Snyggt skrivet!
2008-01-12

  Vilsen Annette-hittar vägen
Oj, vilken kraftfull text.
otrolig känsla.
Mycket bra!
2008-01-12

  Michaela Dutius
Mycket fint beskrivet.- det finns stora likheter mellan förlossningssalen och dödsbädden
2008-01-12
  > Nästa text
< Föregående

~maria~