1983 försommar på något litet café i Gamla Stan i Stockholm lockade fram dessa rader ...
Barn som skrattar
Barn som skrattar - Barn som gråter
Barn som hoppas – Barn som förlåter
Barn som finns – Barn man inte ens minns ...
Barn som skrattar – Barn som gråter…
skrattar utav glädje – gråter inför svek…
Barn som hoppas – Barn som förlåter
Hoppas för stunden
- förlåter och ser det som om det
vore en enkel men ganska dum lek ...
Barn som finns
– Barn som man inte ens minns ...
finns överallt – finns här och nu
- Man minns men förnekar
att barnet man ej vill minnas
– Det är jag och det är du ...
För
Vi är barn som skrattar – vi är barn som gråter
Vi skrattar utav glädje - men gråter tyst inför svek ...
Vi är barn som hoppas
– men barn som kanske inte alltid förlåter
Vi hoppas på framtid
- förlåter, men tar det inte som på lek ...
Vi är Barnen som finns
– vi är Barnen vilka man inte ens minns
Men likväl finns vi överallt
- vi finns här och nu ...
Barn – det är jag
Barn – det är du
Du – snälla du
– kom och lek tillsammans
med mig nu ...
©Peter Stjerngrim