Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Midsommar

midsommarblomster breder ut sig
över vita lakan under vit hud under hud

eftermiddags knotten hittar inte förbi
nerdragna rullgardiner innesluter oss
misslyckas med att utestänga kvällssolen

som aldrig förmörkas
i natt som aldrig tar slut

du bor i mig bortom rummet exakt där i rummet

jag föds i dig bortom livet exakt här dör jag




Fri vers av objekt3
Läst 562 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2008-01-21 00:42



Bookmark and Share


  Göran P Rödholm
"du bor i mig bortom rummet exakt där i rummet". Mycket snyggt.
2008-10-27

  Sanchez
handlar det om en bebis? det är vackert med bebisar :)
2008-01-22

  mikael ejdemyr VIP
... att du upprepar hud, inte stryker över \"vit\" utan hellre upprepar hud en gång till, detta dyrbara oersättliga känselorgan... Och minnet, det kortvariga minnet som heller aldrig går ner eller släcks... Så går du från det konkreta till det abstrakta. Erfarenhet blir till vishet och visshet och dikten mynnar ut i svåra paradoxer som ändå känns lätta.
2008-01-21

    Trast
Det finns mycket i den här dikten. Midsommar - denna symboliska tid på året då allt är som ljusast och samtidigt vänder parallellställs med en annan sorts vändning, som sker i det stängda, mörka rummet. Jag tycker mycket om den här, utan att jag riktigt är i stånd att förklara varför. Men jag tror det har med hur det erotiska beskrivs eller snarare inte beskrivs.
2008-01-21
  > Nästa text
< Föregående

objekt3
objekt3