Det skulle kunna vara tomt efter dig nu
som när
livsljus vissnar tårar viskar sorg
och om jag trevade i tysthetsrum
i vrår som upplevt oss
skulle jag kunna
höra längtan frusna hudskrik saknar
och det skulle kunna vara outhärdlighetstid
alla timmar som du lämnat åt mig
skulle jag kunna
riva vanmakt krossa vädjan kväver
Men när jag värmer sömn i ensamsäng
smekrör sovdoft som var din igår

stannar

det skulle kunna andas halvhetsnatt
men jag saknar ingenting