diktmongot
jag går bakom en flicka det är en lång gata, nästan rak hon har alla hårfärger och en väska från det kitschiga landet nu går hon in i en port och vänder aldrig tillbaka.
så hallå, egentligen borde man trösta något ledset barn eller hjälpa en gammal människa äga sig själv kanske bara vara lite mindre inuti sig ibland kommer jag på mig med analsextankar hur vi provade du sa att det kändes som att bajsa sen gjorde det ont och vi slutade jag minns inte vems idé det finns lika många dagar som nätter klokord värre, förlåt, applåd och bokmärke jag runkar vidare, viskar toalettringens bakterier är små poeter ni är ingenting i mig min mentala störning ligger i att jag så lätt kalibreras jag passar nog inte in här all ny teknik med en rak fråga avrättas det mongolida barnet en sån ska inte få någon gitarr det finns en saknad i genkunskap en ängslan jag spelar rinkbandy det är döda släktingar på läktaren fyrtiofem år kvar av matchen jag gör mål, fanfar skolorkestern spelar i gayuniformer små blonda pojkar det är för mycket nationalsång en otäck vit mandat jag kallar det kristendom och den är fan inte harmlös den skuldbelägger troende jag sprutar dig i munnen det är en blek dag vems idé bådas tror jag våldtäktsmannen är en man och det är inte en kvinnas fel bara så du vet, din guds troende jävel ondskans fantasi det är en tunn hinna mellan människorna osynligt ökar avståndet på ica tillhör vi inte längre samma ras det var något jag ville säga men solen stiger långt ifrån mitt fönster sen morgon och ingen frukost i flottet på köksfläkten skriver jag ditt namn ångrar mig, drar ett streck över i sanningens barack en solkig micro köttångesten snurrar i tre minuter jag sammanfattar skamsköljningar smakar på ordet förlåtväntan sedan ordet icketillstånd mitt i ett samlag började jag älska dig för frihetens skull valde jag bort friheten jag ljög mig frisk för att slippa kondomen märkligt några få kan lura på hela världen ett krig en sorg vems idé jag, diktmongot är i karriären jag går på asfaltvägar men har för tjocka ådror in i huvudet bitar av det friska och det oundvikliga samsas det är mycket långt till förlåt portuppgångarnas kodlås bara tidningsbuden kan dess hemligheter på stranden i det kitschiga landet dansar en flicka, hon har ännu ingen väska jag är glad har blandat alla glasen nu kommer hon mot mig det här är första gången det dolda är bakom nagellack, läppglans, ögonskugga, kajal rök ur mun, cigarett nagellacken flagnad grön fingrar nervöst mot bordet, nervöst tillbaka möts våra ögon.
Fri vers
av
Christer Eriksson
Läst 1433 gånger och applåderad av 38 personer 
Utvald text
Publicerad 2008-02-02 10:52 
|
Nästa text
Föregående
Christer Eriksson
Senast publicerade
fågeldikterna plan b dödsorsaker system pulver usama obama kropparna runt anläggningen församlingshem 
Se alla
|
