Resan hem
Dina steg på perrongen


Studsande bilder
Av räkenskapens dag


Din skärseld
Din parlör
Din bibel


Din hjälplösa väninna
Som gick på en reling
& lyste med en ficklampa på allt & alla


Din hopplösa sömn
Din påverkade aktris
Som dansade på väggarnas änglalika mönster


I en hemstad för de spådda
De stod hänförda inför orgelmusik


Brev ur en jukebox
Tio minuter under sängen
Utan att andas


De gamla journalerna
Smugglades ner i en portfölj
Tills gaveln föll & det snarkande paret
Famlade efter stöd i mörkret


De väckta barnen
Satt hukade framför hålet i dörren


De såg gästen du hade släpat hem
Likt en tiger som hade smitit från zoo
Sökt sig inåt staden en fredagkväll
Suttit & avvaktat, hamrat in blicken i ett offer


Skakat hennes hem, lurat henne hem
Kört in tänderna i köttet & mättat sin hunger


Man såg halva staden från din balkong
(Bungyjumpen borta vid torget, den lila klänningen med fiskrens & smuts
Nere på linan, topparna av träden, kotletterna på grillen
Fuchsior i hennes perfekta hår)


& man hörde en fåfäng röst ur en svartvit salong
Skära över kvarteret som genom en duk
I tystnaden mellan två sånger


Ur drömlandskap & krokiga gångar
Trottoarer av manglat regn, fjolår av tårtor
Krossade speglar & gulnade rosa pamfletter av kaos


Den första raden i biosalongen
Harklade sig, ställde sig upp & gick


Den första sidan i din daterade dagbok
Knycklades ihop till en död tam boll
& kallades för allmänhetens egendom


Du stod på ett podium uppklätt i kulisser
Den lesbiska kvinnan stod utan trosor i köket
De andra kvinnorna vid foten av sängen
Jublar, sjunger, plåtar sina ansikten


De försvinner ut på rygg genom fönstret
Med utsuddade rim på sina lår
Tysta genom en tunnel av asfalt
& upplyst visdom


Deras leenden genom rutan på tåget
Följde dig när allt var över


Tårarna ur det nakna ansiktet
Höll dig vaken hela natten
Som dåligt kaffe


Dimman skingrades
Dimman kom tillbaka


De slängde sina tömmar runt halsen
& skrek


Under blusen i kontoret
Under täcket i de tomma rummen