Långt ner i det djupa
kan man se mig sitta och supa
är i min egen värld
min hjärna är mer än tärd
atomerna i min kropp
varenda en av dem
har mist sitt hopp
mina händer,
de skakar
och vet att livet aldrig vänder
himmelen sträcker sig efter mig
men sjukdomen inom mig säger nej