Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En iakttagelse i svart och vitt

 

 

Han är mannen som för länge sedan

slutat att se när hon har gjort sig vacker för honom

slutat att se när hon mår bra

slutat att bry sig om vad som rör sig i hennes inre

 

Hon är hustrun som för länge sedan

gett upp hoppet om kärlekens närvarande samvaro

gett upp samtalet

gett upp tankar på att han ska möta hennes behov

 

Han är mannen som

ständigt har massor att göra - men inte hemma

ständigt är jättetrött

ständigt har ont någonstans

 

Hon är hustrun som

lägger all kraft på barnen - men inte hemmet

lägger märke till mannen

lägger sig slutkörd på kvällen

 

Han är mannen som inte längre ser

att hon har blivit smal

att hon städat huset

att hon längtar efter honom

 

Hon är hustrun som inte längre förstår

att han visar kärlek när han klipper gräs

att han tänker på henne ibland

att han vill ha henne till annat än sex

 

Han är mannen som

hör henne anklaga honom, jämt

hör henne gnälla på barnen, jämt

hör henne sucka över hushållssysslorna

 

Hon är hustrun som

lyssnar efter att han ska säga nåt, ibland

lyssnar efter åtminstånne gnäll, ibland

lyssnar när han låter glad i telefon med någon annan




Fri vers av Jojo
Läst 209 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-02-21 08:57



Bookmark and Share


  Rosmarin
Sorgligt, men också nyanserat om att båda har gått åt varistt håll - ingen av dem är skurk respektive helgon. Det är väldigt bra beskrivet!

Att det är så här är alltför vanligt, tror jag, men när jag läser din dikt svart på vitt så undrar jag varför folk håller fast vid varann under de här premisserna? Är rädslan den sammanhållande faktorn, eller vanans makt?
2008-02-21
  > Nästa text
< Föregående

Jojo
Jojo