Du ser på mig
med bottenlöst förakt
Jag är en skapelse av dig
förkrymt i skuggan av din makt
Det vill du inte se

Du höll mig hårt och fast
Jag lärde mig att smyga
Värjde mig från dina känslokast
Rädd att stanna rädd att flyga
Det vill du inte heller se

En gång vågade jag
Då blev du vild och galen
Du ville ha mig svag
dyrka dig på piedestalen
Det vill du inte se

Din skapelse blev skev
Med resultatet var du missnöjd
Du fann en liten söt elev
som än så länge ej var böjd
Jag undanber nu mig
ditt hån och ditt förakt
och skapar utan dig
egen vilja egen makt

Men än så länge är jag liten
Än så länge är jag rädd
Värst är allra första biten
Då vill jag ej av dig bli sedd