Vid Sibylla samlades vi om kvällen.
Vi drack öl och låtsades röka.
Det var där och andra ställen,
som vi lärde oss festa och kröka.

Vid en grill plats i Tokarp på stranden.
Där satt tattare mamma och vi.
Vi pimplade öl där nere i sanden.
Jag var ung jag var vild jag var fri.

Peter hans tod för sången,
vi andra drack och hörde på.
Jag mins tydligt den sista gången,
minnen från den tiden är inte få.

Vi levde som tiden stod stilla.
Märkte inte regnet när hösten kom.
Innerst inne skulle jag vilja,
att livet då kunde börja om.

För visst var vi unga och lösa.
Tog dagen som helst den kom.
Varje sommar vi festa och slösa.
Men jag saknar det jag saknar dom.

Inget bra varar för alltid,
men alltid ska jag komma ihåg;
Det var den bästa av tonnårstid,
På en starnd med en öl där vi låg.