någon tog mig i håret med
herpes i handen som att det
var okej, som att jag
var horan, betalade farsan för att
någon skulle knulla mig i röven.

dom sa vi skulle bli så bra jag
var bara din hora men den
tusenlapp jag
fick behålla
saknade ansikte och
när gustav vasa lyser med
sin frånvaro
är jag pank.


sen när jag stod flera meter
från vad som kunde
bli min framtid min frihet min
utopi så kunde jag bara
se dig hånle åt min förlust fast jag
lika gärna kunde runnit ut
där, flytit ut över trottoaren och
sen ner mellan springorna i
en avloppsbrunn från pissoaren
fyra meter därifrån.

jag vet att du såg mig hora
där på gatan var jag såld till en
svarttaxichaufför bara för att
du hällde i mig ölen och
jag stod förstenad i den
vattenpölen som var jag
och hela min drömvärld
hela min flärd,
min välfärd,
(mitt svärd i din mage)
fast hela världen såg mig uttömd
på marken, slinka ner mellan arken
i boken av barken från eken som stod
mellan mamma och huset den dagen
du tog alla minnen och rusade ut
med din hand runt min arm så jag flög
det var då jag förstod att jag inte dög
och mitt minne av dig
är din eviga klagan om allt som var fel
som var mitt fel, vårt fel.
mamma, du vet att det spel
som han styrde din pjäs i
aldrig var vårt fel,
aldrig var något som vi
kunde ändra på
eller vända på
det var bara nåt som han måste få
för att vi var två och
han var en,
vi var starka
han var ångesten.