Lilla fröken Dysterkvist
har allt som oftast väldigt trist
Vill inte vara med i leken
när barnen klättrar runt i eken
Är knappast någon humorist

Suckar tungt och ofta
Kurar i sin yllekofta
Kommer alltid lite sent
och är vädret grått och klent
vill hon in och softa



Ska klassen göra något roligt
är det inte särskilt troligt
att hon röstar som de andra
som vill ut och vandra
när det är både varmt och soligt

Hon sitter längst bak i salen
Ber aldrig om hjälp med talen
Läxorna glömmer hon jämt
Blir snart ett stående skämt
Dysterkvist är allt bra galen

Fröken tror excentrisk orginalitet
Kanske en blivande stor poet
Själv så säger hon ingenting alls
Sitter där tyst och nyper sin hals
och bär på sin dystra hemlighet

Aldrig tar hon med någon hem
Alltid en nödlögn till dem
som nyfikna gör ett försök
att se bakom dimridåns rök
Måste springa klockan är fem

Förvisso dyster men ytterst lojal
Med näbbar och klor skyddas hemmets skal
Utstår hellre spott och spe
än att någon skulle se
en misär så vidrig och total