Hon var perfekt

fager som en julidag

hennes charm

kunde få

en dödsdömd

att dra

på smilbanden

skrattet hennes

fick den

gråa himlen

att spricka upp

men ser dig

gör jag inte

längre någonstans

mina kinder

har av 

hundratals dagar

av gråt

nu djupa

fula ärr

och munnen min

har glömt

hur man ler