Jag tänker bara på den där natten och morgonen.
Den där kylan och vinden som blåste.
Den där stunden som vart kommen.
Den där ögonblicken som man bara inte glömmer.
Det var en stund av lycka.
Den kom och försvann.
Jag kom som vinden tillbaka.
Efter slaget om natten sömn.
Vid bron, där jag vägrade släppa taget en stund.
Vid tanken, som båda hade.
Så var det rätt, som ödet, och stunden som kom.
Morgonen kom.
Jag var utanför din gräns.
Jag var ute ur ditt revir.
Men mådde bra hela dagen som kom.