Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Som det mesta jag skriver är det här en text till en visa.


Vintern är vackrast...

Gnistrande snö i marssolens strålar,
skimrande slätter med rimfrost i strå,
lugn över nejden med froststjärnors nålar,
spåren av fötter och skidor där stå.

Vintern är vackrast just den här dagen.
fast kylan mej söker och trycker mitt väl.
Skuggor är långa, svåra att fånga,
svårt att finna sin innersta själ.

Något jag önskar och spåret jag följer,
korsat det blir av sidspår i snön,
irrar och far och vägen sig döljer.
Vad finns där borta i villa och lönn?

Söker och letar efter den vägen,
som är den rätta och hemåt mej för.
Ständigt jag gäckas av skuggor och dagrar,
som i min resa beständigt mej stör.

Livet är resan med ständiga villspår,
lätt att gå vilse i tillvarons snår,
lätt att hamna på iskalla slätter,
lätt att förfrysa och få svåra sår

Vintern är vackrast just den här dagen,
fast kylan mej söker och trycker mitt väl.
skuggor är långa, svåra att fånga,
svårt att finna sin innersta själ.




Fri vers av Ove Arfwedsson
Läst 224 gånger
Publicerad 2008-03-24 16:55



Bookmark and Share


  Ewa-Britt Nilson VIP
Underbar! Den andan
ur en tar. På vandring
får man följa me´allt
från dagen se, och
skuggorna hänger
me´och tankarna
fladdrar och drar
och i en tar,
Så fint skrivet!
Guld Du!
2008-06-19
  > Nästa text
< Föregående

Ove Arfwedsson