Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Människan har en tendens att förändras, under livets gång


Aldrig mer sig själv

Du lyser inte längre

lika klart

som du gjorde i början

av vår romans

dina ögon

liknar en döende människas

lika trötta och sorgsna

kampen har du gett upp

den som förr

var din styrka

och ledstjärna

och ditt skratt

låter glädjelöst

och sjukt

som en kråkas

du blir aldrig mer

dig själv

 

 

 

 




Fri vers av Skrivarn
Läst 335 gånger
Publicerad 2008-03-28 16:04



Bookmark and Share


  Larz Gustafsson VIP
Förändringar, ja...
Men utan dem vore vi väl kanske statiska och utvecklades aldrig.
2008-03-28
  > Nästa text
< Föregående

Skrivarn