Redan medlem?
Logga in
|
Människan har en tendens att förändras, under livets gång
Aldrig mer sig självDu lyser inte längre lika klart som du gjorde i början av vår romans dina ögon liknar en döende människas lika trötta och sorgsna kampen har du gett upp den som förr var din styrka och ledstjärna och ditt skratt låter glädjelöst och sjukt som en kråkas du blir aldrig mer dig själv
Fri vers
av
Skrivarn
Läst 335 gånger Publicerad 2008-03-28 16:04
|
Nästa text
Föregående
Skrivarn |