Skratten

har för länge sedan

klingat ut

det roliga 

har för länge sedan

tagit slut

hoppets låga

brinner nu bara svagt

de lyckliga stunderna

minns jag bara vagt

som om

de tillhörde någon annan person

från en annan tid

det dystra och gråa

har jag nu

fått vänja mig vid

för mig till lugnets

trygga vrå

för mig till himmelens moln

där vill jag

till tidens slut

i lugn och ro

för mig själv gå