Hon hade satt sig på sängkanten
denna tröstens ängel
Det hade blivit en vana
att dyka upp
en stund
varje kväll
och ibland på morgonen.

Nu satt hon där och log
och smekte min kind
Hennes händer
värmde min frusna själ

Hon hade kommit
för att torka mina tårar
Dag och natt
vakade hon över min vilsna själ
Mina frågor om livet
ville hon inte besvara
Men hennes varsamma hand
smekte min kind
om och om igen

Hon såg på mig
med sina varma ögon
och hon hjälpte mig
att lägga
det brustna
i Guds helande händer