Kan ni tänk er

dörren till himlen har nu ståt på glänt ett tag

och jag har fått ängelns tillåtelse att tjuvtitta

fastän jag tidigare blivit utvisad där ifrån.

Jag undrar vilken fot jag ska sträcka in

utifall att porten än en gång dras igen,

eller om jag törs viska något

fast jag egentligen inte får säga något.

Jag är så rädd för att

minsta nysning från min sida

ska utlösa larmet

och att dörrkoden för alltid ska bytas ut.

Jag tackar dig gud för denna vackra gåva,

och oavsett om jag kommer att få ta en promenad där inne eller ej

innan din församlings klocka ringer in en sista gång

så får du av mig få en evigt trogen kyss.

Du vet hur min bön lyder

så låt oss nu tillsammans skriva den vackraste av berättelser

som alla kommer att bli glada av

 istället för att stänga fler dörrar.