Med såret i hjärtat
och såret i själen
med skadad personlighet
stod hon helt ensam

alltid vid
klippkanten
väntade på
modet
fegheten
att ta steget

avsluta det som
aldrig börjat

när hon en dag
tog steget ut
föll hon aldrig

en hand
som aldrig funnits
där tidigare
greppade hennes
magra arm

Han blev
hennes hjälte

hon landade
vid hans fötter
och har sen
den dagen
kravlat sig upp
med hans hjälp

för att tillslut
nå målet
vid hans läppar

Kärleken vann
trots hoppet var över