våra realistiska gränser bränns vid

suddas ut av snedvridna kärleksförklaringar

ett tecken på Människans obalans

labiliteten som på en sekund förändrar den Riktiga världen

när Lögn och Kärlek går strandvägen hand i hand

en regnig söndag slutar att existera

dofter förenas med nervernas elektriska känslighet

hallucinationer formar stjärnor med länkade hjärtan

Godtrogenheten håller oss vid liv

tillåter oss att upptäcka dagen med en barnsligt Färgglad blick

cyniska tankar ges en hård spark i skrevet

minskar smärtan vid ett fall ned i ravinens mörka gap

Stängda ögon följer slaviskt satta lagar

en ilska vilar rastlöst i skrivbordslådan på jobbet

fylld till bredden av Universums mystiska aptit

utomjordingarna kommer för att Rädda oss

Vem säger att vi inte lever i en dröm

där historier skapas av påhittade karikatyrer

att vi kom till av en slump

och det finns inget slut

Vem säger att vi inte lever i en dröm 

där heligheten väntar på att få slå ut

spelar det någon roll?