Jag sökte Dig aldrig

Jag sökte

Dig

aldrig

för jag visste inte

att Du fanns...

Jag drabbades

av Din oändliga
kärlek

En dag stod Du

bara där

och ingen

behövde berätta

att det var Du
som var svaret

på ropet
i mitt inre

Fri vers av Michaela Dutius
Läst 411 gånger och applåderad av 24 personer
Publicerad 2008-04-20 14:28

Skriv ut
Spara som PDF

friheten Oh, vad fin 2008-05-19

Anders Nordlander så är det, sann kärlek behöver man inte fundera över 2008-04-30

Heart-beat Åh, mycket bra poetat! Gillas verkligen 2008-04-26

ej medlem längre När man en gång känt rörelsen av det som förut varit ofattbart. Ger man upp och tilliten börjar verka! 2008-04-25

Ken Cassel Underbart och vackert med varma känslor Kram : ) 2008-04-25

Lilla My* Innerligt varm!! Att veta när man plötsligt bara vet!! 2008-04-22

korpfjäder Det är kanske det där, att ingen måste berätta... ingen måste övertyga... man vet. Inifrån. 2008-04-21

Maria T När jag hade det som allra svårast stod Jesus vid min sida och jag visste att det var Han. Tack för din fina dikt. 2008-04-21

Bibbi Ja, exakt så var det för mig och jag var bara tio år. Bokmärke. 2008-04-21

Karin Rosberg Så fin!! nej\" ingen behövde berätta\", det är det som är så härligt; det känns!!! 2008-04-20

Fredrik Stillesjö Hej Michaela! Blir varm om hjärtat av denna beskrivning. Så är och så var det för mig, med... hälsar vännen Fredrik 2008-04-20

Kristina Wallbing Du beskriver det så oerhört väl. Nej \"ingen behövde berätta\", man vet i märgen att det är rätt! Tack för din lovsång! 2008-04-20

Ewa-Britt Nilson Det sägs ju att den, som ropar får svar, men det gäller ju att ha den rätta hörseln, så man hör, när svaret kommer... Och är beredd... Du får ihop orden så fint, de liksom bara söker sig till en... Direkt!!! ************************* 2008-04-20