Nyckeln till min frihet

den slängdes bort

den ligger säkert på havets tysta botten

det hårda och kalla gallret

varför är det min enda vän?

Letar

söker efter nycklar

men omöjlig är den uppgiften 

ty blicken är skum

viljan förlorad

själen slukades av mörkrets ondskefullhet

men till min förvåning

en nyckel hittas

fångenskapens dörr öppnas

men som ett slag rakt i magen

ser jag med obeskrivlig fasa

ett oändligt antal dörrar