Flodens vatten

lekte solens strålar i

några stenar däri

som du sprang lekfullt på

en hand vinkade mig kärleksfullt till sig

med ett hjärta satt i brand

och drömmar om själslig njutning

tog jag mig till kvinnan

den ljuva varelsen

som fötts ur mystiska drömmar

våra händer möttes ömt

men greppet hårdnade fort

stark som en björn

drog hon mig ner

i den blåa världen

syret flydde bort

min mänskliga sårbarhet uppenbarades

ansiktets drag sjönk ihop

men jungfruns utomjordiska prakt

förgyllde mina sista andetag