Det är vår.
Allt andas nytt.
Vårt träd här utanför har snart blad.
Och skatan bygger bo.

Jag borde må bra.
Som jag brukar när solen skiner.
Men framför mina ögon finns ett svart skynke.
Det faller ner bara ibland.
Och det är då skorna fastnar i marken.

Och hela jorden,
Ja ifrån själva marken med.
Skriker, Skriker i mitt öra.
\'Du är bara fel\'
Och jag önskar jag kunde sluta höra.
Men jag kan aldrig det.

Ja, det är då skorna fastnar i marken.
Och jag tvingas titta ner.
Skriken ringer i öronen genom parken.
Och alla andra skrattar och ler.