Dagen kommer...

Dagen då du behöver mig igen.

Dagen då han försvinner och du behöver mig igen.

Dagen då du ringer igen och ber mig komma.

Dagen kommer att komma då du står ensam och ännu en gång vill att jag sitter bredvid.

Av ilska säger jag att jag inte kommer att finnas där då.

Av ilska vill jag inte komma om du ringer.

Av ilska vill jag säga till dig att jag tycker att du handla fel.

Av ilska vill jag såra dig, skapa samma smärta i dig som finns i mig.

Besvikelsen över att jag inte betyder något för dig gör att jag önskar att jag inte svarade i telefonen när dagen kommer och du behöver mig igen.

Besvikelsen över att han betyder så mycket mer, att du väljer bort mig idag gör att jag inte vill finnas där den dagen.

Av kärlek kommer jag att finnas där.

Av kärlek kommer jag snällt att komma springandes när du lyfter luren för att tala om att du behöver mig.

Av kärlek kommer jag att ge allt jag har för att hjälpa dig den dagen han försvinner.

Av kärlek kommer jag att bosätta mig hos dig, hålla om dig tills dina tårar slutar rinna och känna hur jag krymper ihop till en obetydlig fläck.
Med självförakt kommer jag att hata mig själv för att jag är så svag.

Med bitterhet kommer jag ständigt att minnas att du valde bort mig
- din dotter.
Inte en gång utan två gånger under en livstid vilket är två gånger för mycket.

Jag älskar dig men har svårt att minnas varför.