Såg ut genom ditt fönster hur du klev in i taxin som skulle ta dig till flygplatsen.
Åter igen 5 långa veckor utan dig, mitt hjärta.

Ser på klockan och munnen kröks nedåt när jag räknar timmarna sen vi sågs. De blir bara fler och fler, snart tappar jag räkningen och timmar blir dagar. Då börjar nedräkningen, räknar dagarna tills du kommer hem igen.

Du tog något med dig när du for, du tog med dig en del av mig... Du tog med mitt hjärta.

Samlade mina saker, såg mig omkring och stängde dörren till din lägenhet för att gå hem till min tomma.
Jag lämnade något där, jag lämnade en del av mig. Jag lämnade mitt hjärta.

Hemma känns det kallt, som om du stal all min värme och lämnade mig med minusgrader inuti.

Jag kommer att gå på sparlåga, leva av det du lämnade kvar, en del av dig. En del av ditt hjärta. Snåla på det så det räcker tills du kommer hem igen och fyller på mitt kärleksförråd så att jag orkar andas en stund till.

Jag finns kvar här när du kommer hem, räknar varje dag, leéndes när dagarna rullar på och tiden ifrån dig minskar.

En längtan som är otäckt stark.
En saknad som svider och gör mig svag.

Skulle vilja sänka ner mig i ett varmt bad, blunda och tänka på dig men vill inte tvätta bort dina kyssar och din doft som fortfarande dröjer sig kvar på min kropp.

Jag älskar dig.