När du inte finns vid min sida känns luften omkring mig kall.
Jag låter mig omfamnas av minnen, vackra minnen från tiden vi hittills haft och känner hur värmen kommer inifrån.

Bara tanken på dina händer mot min kropp ger mig gåshud. Som om de var gjorda för att vara där och som om min kropp blivit beroende av den kontakten.

Saknar känslan av din hud mot mina fingertoppar och jag längtar efter den där hungriga blicken du får ibland - som om du skulle svälja mig hel om du kunde.

Längtar efter att få sluta ögonen och låta mig ryckas med av stunden tillsammans med dig.

Tiden ifrån dig tycks gå i slowmotion och det som får mig att le ikväll är tanken på att ännu en dag har gått, alltså är jag en dag närmare att få omslutas av hela ditt jag, att få vara dig nära igen.