och där ensamheten bor
där fyller vi år

vi fyller dunkar
med våra
tårar

tårar som rinner
för att vi tror
på något
annat

det andra spelade
oss ett spratt
för igår
gick vi
igång

skulle vilja vara
en som mig

skulle vilja
vara mig

skulle vilja
hitta vem
jag faktiskt
är

när jag dansar
i mörker minnet
i drömlandet dansar
jag inte längre ensam

men i mörker minnet
äter mig för mina skulder
synders skull

min synder
min otillräckligt
mina dåliga sidor

som är allt
jag har nu

om ingen fångar mig
vill du vara mitt
skyddsnät

mitt studsande stängsel
från att falla
handlöst, evighet