Jag slår huvudet mot asfalten som är nylagd
Svart och tjock, nästan mjuk
Alla vita lögner färgas blodröda
Med dropparna från hålet i min panna

Jag ville bara känna hur det kändes
Att luta sig framåt och bara falla
Handlöst ner mot marken
Att inte tänka efter före och bara låta allting ske
Där och då

Det klart det låter dumt nu
Men det verkade förnuftigt då
Att få känna vinden i mitt hår
Som att släppa händerna när man cyklar
Det där pirret i magen

Våga ta sats och bara slänga sig ut

Det klart det var dumt mamma
Jag vet