Så smyger alla timmar förbi långsamt
Dina händer håller hårt i mina
Du blir aldrig mitt nya jag
Jag duger bra som jag är

Som om livet skulle ge mig en ny chans?
Jag lever i en finfin balans
Mellan dina tårar och söndertrasade lögner
Ett desperat försök att skapa något som inte finns
Som aldrig fanns

Handslag famntag klapp eller kyss?
Vi slutade älska mitt emellan
Vi kan låtsas att himlen är blå
När regnet egentligen öser ner

Du släpper sakta taget
Om mina händer