Det finns ett isblått hav
i en isblå värld
där ligger känslorna på botten
och skrapar mot en gammal sten

Och jag ser ingen anledning
i någonting längre, trots att du
är min anledning.

Jag vill bara bryta ihop,
så jag undrar om det är okej
att jag gör det?

Bara några timmar,
sen kommer jag vara tillbaka igen

(ibland måste man få pausa)

Det finns en klargrön skog
I ett klargrönt land
Där gömmer sig orden
bakom buskar och snår

Och jag orkar inte leta längre,
för jag kommer aldrig hitta fram
och du spelar ett spel med mig,
du vet att jag vet.

(varför fortsätter vi då ljuga?)

Men jag gillar lögnen vi lever i,
för den är precis allt jag någonsin velat ha.
Nästan.

Det finns en brinnande eld
i ett brinnande hjärta.
Där ligger ditt namn älskling
bland glöden jag har

Och jag kommer låta dig ligga kvar
i all evig tid och framtid
för jag kommer aldrig klara av
någonting utan dig.

(Du är mina ben när jag ska gå.
Armarna när jag ska slåss,
och du är mitt hjärta när jag vill ge upp.)

Du är nog allt,
som jag inte är.